Skulle vakna tidigt idag men icket. Vaknade halv två och var i stort sett död. 

Jag vet inte varför, men får alltid svårt att sova på lov. Även om jag försöker hålla en hyfsad dagsrytm så går det bara inte. För när jag sitter framför tvn så känns det som att jag skulle kunna däcka på fläcken, men så fort jag lägger mig ner i sängen så är det som att regnbågar exploderar i huvudet och rokkugo börjar spelas. Samtidigt som jag får bilder på ett antal OTPs i huvudet och det hela slutar med att jag ligger i fosterställning och har bilder på halvnakna, asiatiska män fastklistrade på näthinnan. Det är faktiskt inte så kul som det låter, tro mig.

När då sedan lyckas somna så har jag så skumma drömmar att jag undrar vad mitt undermedvetna försöker säga mig. Jag ska inte ens gå in för jag vill inte riskera att ge någon ärr för livet. Så mentala är mina drömmar, mina vänner. 

När då sedan lyckas drömma något som jag faktiskt inte vaknar mitt i natten av och skakar av rädsla och ifrågasätter mitt mentala sinne, så blir jag alltid väckt. Antingen av en overly attached chihuahua som ligger på min mage så att jag inte kan andas, eller en mor som går omkring och gastar på nedervåningen och klagar över att hunden följer efter henne. 

Hittade ju också en video från Dan Howell som i stort sett beskriver mitt problem.